Dåliga gig #1

Ja, livet händer och så vidare. Men istället för att tråka ut er med varför bloggen har uppdaterats så sparsamt den senaste tiden, så tänker jag att vi går en liten tripp längsmed minnenas aveny.
Efter en diskussion mellan vissa komikerkollegor angående dåliga gig så tänker jag att vi istället kan ta en revival på följande dokumentärserie ifrån min förra blogg, när jag för ett par år sen började samla på mig mina minnen ifrån föreställningar som ja, inte var så lyckade. Inte alls. Se det som ett tidigt julkort ifrån de mörkaste delarna av Stand-up-Sverige. Nåväl. Här är del ett.

”Julfesten”

Det här inträffar dagen efter att jag har uppträtt på Sveriges snyggaste Kasino; Sundsvall för kanske 5-6 år sedan. Jag och Thomas Järvheden hade åkt upp och det hade blivit en förbannat rolig kväll, rent ut sagt. Vi kommer i säng rätt sent och nästa dag ska jag ta tåget till Norrköping för ett företagsgig.

Jag har fått jobbet genom en komikerkollega, som rekommenderat mig för eventbolaget som organiserar festen. Killen på eventbolaget och jag har kontakt med varandra via mail sedan ungefär två veckor tillbaka och stämmer av det mesta inför kvällen.
Julfesten, som det också kallas, ska hållas på en stor Herrgård strax utanför Norrköping för företaget och dess anställda. Totalt är det ungefär 90 personer som skall samlas, äta julbord och ha trevligt. Enligt killen från eventbolaget är det en perfekt lokal som de har använt för såna här fester i många år. Bra scen, bra ljus och tre långbord för alla gäster. Det är sagt att jag ska ”inleda kvällen” när alla satt sig och ”återkomma en gång under sittningen.” Det känns bra och jag är ganska så stärkt efter en riktigt lyckad föreställning kvällen innan.

På tåget på vägen ner äter jag SJ’s mikrorätter som man får värma i deras restaurangvagn. Pannbiff med löksås. Hade jag inte varit på gott humör, så hade det här inte känts alls speciellt glamouröst. Men nu har jag har fått ett mail från en arrangör som tackar för gårdagen, min agent hör av sig och säger att hon hört att det blev väldigt lyckat och en förfrågan om att komma tillbaka. Så ja, just där och då så känns det en smula fantastiskt att sitta i en restaurangvagn genom Norrland, på väg till nästa gig.

Jag får ett SMS från killen från eventbolaget.

Meddelande från arrangören:
”Tjena mannen! Hur går det för dig?”

Jag:
”Jodå, jag är på väg. Jag kommer till Norrköping strax efter sex. Ser fram emot det!”

Meddelande från arrangören:
”Grymt! Det kommer bli kalas! Det är ett riktigt skönt gäng!”

Eventbolaget har tydligen arrangerat en hel dag åt företaget ifråga som har fyllts med olika aktiviteter. Mannen jag SMS:ar med är ansvarig för hela kalaset, som kommer att avslutas med julbord på Herrgården, med mig om 3-4 timmar. Därefter väntar bussar som skall ta hela sällskapet vidare in till stan igen.
Jag får veta att det väntar en taxi på mig vid stationen när jag kommer fram som kommer att köra mig till Herrgården. Det känns bra, tryggt och jag ser fram emot att uppträda.

När tåget passerar Nyköping så ringer min telefon.

Arrangören: Tjena manneeeeeeeen! (Han säger det på ett sätt som får mig att vilja titta ut genom fönstret, bara för att säkerställa att jag inte har förflyttats två decennium tillbaka i tiden och numera jobbar på Z-tv.) Hur rullar det för dig?

Jag: Jodå, det verkar gå bra. Vi är i tid, så jag kommer fram strax efter sex.

Arrangören: Gryyyyyyymt! Ja, jag har snackat med chauffören. Han heter Jens och väntar på dig utanför vid bussarna.

Jag: Det låter kanon!

Arrangören: Ja, eller hur! En grej. Jag kommer inte vara där ikväll. ”Micke”, som är ljudtekniker, är där istället. Han kommer ratta allt ljud och ljus under kvällen. Han kommer köra en soundcheck med dig sen innan alla kommer.

Jag: Okej, ja, det låter grymt!

Arrangören: Eller hur!!!! Ja, just det. Det är han som har din kostym också.

Jag: Va?

Arrangören: Ja, det är Micke sen som har din tomtekostym. Han kommer visa dig allt, var du kan byta om och sådär.

Jag: Min vad för någonting?

Arrangören: Din tomtekostym. Eller tänkte du köra utan en sån eller? Höhöhö.

Jag: Eh. Ja, det hade jag nog tänkt.

Arrangören: Vad menar du?

Jag: Ja, jag ska inte ha tomtekostym. Jag kör stand-up, vet du. Det blir väldigt svårt att göra det i tomtekostym.

Arrangören: Det är inte vad jag har hört? Det står här att du ska vara tomte.

Jag: Jag kör stand-up. Jag är komiker.

Arrangören: Aha… men, vafan. Okej! Du! Jag är på en annan grej i stan här. Jag kollar upp det här, vi rings om en stund.

Eventkillen ringer inte igen. Han svarar heller inte när jag ringer.
Jag blir orolig. Till slut så tänker jag att jag någonstans får ta det här med ”Micke” när jag kommer till lokalen.

Taxiresan går bra. Det är en fin Herrgård. Det är en perfekt lokal. Det är bra ordnat. ”Micke” står i blåkläderbrallor och tänder marschaller utanför entrén när jag kommer.

Micke: Tjena! Är det du som är Tobias?

Jag: Japp. Du, vad händer här? Det verkar ha blivit nåt missförstånd.

Micke: Jaså?

Jag: Ja, alltså. Jag är komiker, men tydligen så verkar folk tro att de har bokat in mig för att vara tomte.

Micke: Ja, det är vad jag har hört också. Jag har dina grejer här borta.

Han visar in mig på en toalett. Nedanför toalettsitsen står en svart sopsäck. I säcken ligger en tomtekostym, ett lösskägg, en tomteluva. Bredvid står en gigantisk säck med julklappar.

Jag: Ja, alltså. Det här är inte vad jag ska göra.

Micke: Okej, det verkar konstigt. De kommer om en halvtimme ungefär.

Jag: Exakt vad tänker du dig att jag ska göra?

Micke: Ja, alltså. Du kommer ha en trådlös mikrofon och stå här och hälsa alla välkomna när dom kommer. Du hjälper mig att dela ut glögg åt alla. Sen när dom käkar så kan du ju typ gå runt lite här inne, i karaktär liksom. Sen efter att alla har käkat så kommer chefen att säga att det är dags för julklappsutdelning. Då kommer du in med paketen och sen står du med honom där uppe och räcker över paket till honom, så delar han ut dom. Det är typ så.

Jag: Okej, men det är ju ganska exakt INTE vad jag är bokad för att göra?

Micke: Okej, vad tänkte du då?

Jag: Jag är komiker. Jag ska köra stand-up. Är det sagt.

Micke: Okej, det tror jag inte dom vill.

Jag: Men det är vad jag är bokad för.

Micke halar fram ett kontrakt ur fickan. Jag känner igen det, för jag har skrivit under det.
På det står det eventbolagets Namn, plats, datum och punkten ”Artist på julfest”, samt mitt arvode följt av både min och företagets signatur.

Jag: Ja, alltså. Men jag arbetar som komiker. Det är mitt jobb. Det är därför ni har kontaktat mig.

Micke: Ja, alltså. Jag vet inte. Jag sköter bara ljudet.

Efter ett tag så ser han på mig att jag förstår att jag inte kommer kunna lösa det här med honom. Han ser säkert också att jag ser rätt uppgiven ut. Han lägger en hand på mig.

Micke: Okej, alltså. Jag fattar grejen. Jag har också frilansat. Det måste ha blivit nåt jävla tjafs här. Såhär. Det är jävligt synd om du trodde att du skulle göra nåt annat. Så ska det inte vara. Men om du bara struntar i det här nu, så får vi båda problem här. De kommer ju snart. Om jag var du så skulle jag göra den här skiten, bara så du har ryggen fri så att du får betalt. Sen imorgon skulle jag reda ut vad fan det är som har hänt här. Men ja, det skulle vara enklast.

Jag är helt tyst. Jag kallsvettas, mår lite illa och känner mig kissnödig.
45 minuter senare står jag kvar i Norrköping, på en alldeles för liten toalett i en alldeles för stor tomtekostym och skickar ett sms till min komikerkollega.

”Du och jag ska snacka om en grej när jag kommer hem.”

Share This:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *